Från den 1 juli 2026 gäller ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten kan bevilja undantag från förbudet och har nu beslutat att räkfisket i Koster-Väderöfjorden ska vara tillåtet även i fortsättningen medan det i Gullmarsfjorden ska fasas ut och förbjudas helt från den 1 juli 2027.
Regeringen har beslutat om ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden från den 1 juli 2026. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) kan dock besluta om undantag från förbudet om skyddens syfte inte motverkas. Under hösten 2025 bad HaV Länsstyrelsen i Västra Götaland om ett yttrande om bottentrålning i Koster-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden är förenlig med områdenas syften. Länsstyrelsens ställningstagande i yttrandet var att bottentrålning i Gullmarsfjorden inte är förenlig med skyddets syfte. I Koster-Väderöfjorden var bedömningen att bottentrålning är förenlig med områdets syfte under förutsättning att den adaptiva förvaltningen fortsätter och att en eventuell dispens förenas med tydliga villkor. HaV delar länsstyrelsens bedömning och har beslutat att räkfisket i Kosterfjorden – Väderöfjorden fortsatt kan tillåtas. I Gullmarsfjorden anser de däremot inte att räkfisket är förenligt med syftet för det skyddade området. Därför har HaV har beslutat att trålning efter räka i Gullmarsfjorden ska fasas ut och förbjudas helt den 1 juli 2027.
Varför olika beslut?
Det är väl dokumenterat att bottentrålning kan påverka djupa bottnar negativt. I Koster-Väderöfjorden har det trålats sedan början av 1900-talet, och i både Koster-Väderöfjorden och i Gullmarsfjorden har räkfisket varit en viktig verksamhet sedan mitten av 1950-talet. Även om fisket haft stor betydelse i båda områdena skiljer sig både syftet med skydden och områdenas förutsättningar att hantera trålningens påverkan åt mellan områdena.
Koster-Väderöfjorden
Koster-Väderöfjorden är ett öppet system med god vattenomsättning. Detta gör att belastningen från störningar som övergödning och klimatförändringar är mindre än i många andra områden. Det finns till exempel inga kända områden med syrebrist i Koster-Väderöfjorden. Syftet med skyddet inom området är både att bevara de marina naturvärdena och att möjliggöra ett hållbart nyttjande, inklusive småskaligt fiske efter skaldjur. Sedan Kosterhavets nationalpark bildades 2009 har ny kunskap om de marina miljöerna samlats in och vi följer kontinuerligt upp hur de marina värdena förändras över tid. Genom adaptiv förvaltning har åtgärder vidtagits för att skydda värdefulla miljöer och minska hot när det behövs. Den adaptiva förvaltningen innebär att regler och åtgärder fortlöpande anpassas utifrån ny kunskap och förändrade förhållanden. Vi har bland annat infört regler som minskar påverkan från trålfisket, exempelvis genom fiskefria zoner.
Uppföljningen av områdets bevarandemål visar att flera viktiga naturvärden är stabila eller har förbättrats sedan skyddet etablerades. Mot denna bakgrund bedömer vi att ett fortsatt, strikt reglerat, trålfiske är förenligt med områdets syfte förutsatt att den adaptiva förvaltningen fortsätter och att skyddet av djupa miljöer stärks vid behov.
Gullmarsfjorden
Gullmarsfjorden är en tröskelfjord med begränsat vattenutbyte i de djupa delarna. Detta gör att påverkan från störningar, såsom övergödning, kan bli stor och att syrebrist regelbundet uppstår på de djupa bottnarna. Syftet med skyddet i området är bland annat att bevara de marina naturvärdena, inklusive viktiga fiskbestånd, och att fjorden ska kunna fungera som referensområde för forskning och miljöövervakning. Till skillnad från Koster-Väderöfjorden ingår däremot inte hållbart nyttjande i syftet med skyddet.
Kunskapsunderlaget för de djupa miljöerna i Gullmarsfjorden är begränsat och någon adaptiv förvaltning motsvarande den i Koster-Väderöfjorden bedrivs inte. Trålfisket är strikt reglerat (som i Koster-Väderöfjorden), men reglerna skiljer sig något åt mellan områdena. Mot bakgrund av fjordens känslighet, den samlade belastningen och det begränsade kunskapsunderlaget bedömer vi att fortsatt bottentrålning inte är förenlig med skyddets syfte i Gullmarsfjorden.
Vill du läsa mer om fiske i Kosterhavet? Samförvaltning Norra Bohuslän
Vill du veta mer om våra yttranden?
Länsstyrelsens yttrande över trålremissen
Frågor och svar
Varför vill Länsstyrelsen inte förbjuda all bottentrålning i skyddade områden?
Vi ser positivt på ett förbud mot trålning i skyddade områden. Men i Koster-Väderöfjorden visar den information vi har att bottentrålningen inte motverkar syftet med skyddet och att fisket kan fortgå under vissa specifika förutsättningar. För Gullmarsfjorden blev vår bedömning att bottentrålning inte är förenligt med skyddets syfte.
Hur gjorde vi för att komma fram till om trålning kan fortsätta i Koster-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden?
För att bedöma om trålning efter räka kan tillåtas i Koster-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden har vi framför allt tittat på syftet med skydden, kunskapsläget, och på hur de marina värdena utvecklats sen skydden etablerades.
Ser de trålade bottnarna i Gullmarsfjorden och Koster-Väderöfjorden lika dana ut?
Ja och nej. De fysiska spåren efter trålning ser likadana ut. Men i Gullmarsfjorden är det ofta syrefritt på de djupa bottnarna vilket gör att bara arter som kan förflytta sig kan leva där. Det är alltså både syrebristen och trålningen som påverkar de djupare bottnarna i Gullmarsfjorden. I Koster-Väderöfjorden finns inte samma problem med syrefria bottnar så vi hittar arter som inte kan förflytta sig också på trålade bottnar, men i lägre förekomster än på bottnar som inte trålas.
Hur vet ni att fisket inte orsakar nya skador på de marina värdena?
Eftersom vi har en omfattande uppföljning av området så kommer vi att upptäcka negativ påverkan tidigt och kan hantera den genom olika åtgärder inom den adaptiva förvaltningen, som till exempel nya regleringar. Detta innebär att fisket i Koster-Väderöfjorden kan komma att begränsas ytterligare. Vi har pågående processer för att öka skyddet av djupa mjukbottnar. I vårt yttrande har vi också föreslagit ytterligare begränsningar, till exempel färre tillstånd. Vi arbetar också med att utveckla mer skonsamma fiskemetoder som till exempel burfiske efter räka.