I Kosterhavets nationalpark får naturens resurser användas om det sker på ett hänsynsfullt sätt. Fiske och jakt är viktiga frågor för bygden och är därför tillåtet med vissa villkor.
Jakt i liten skala
I nationalparken är allmän jakt förbjuden. En viss sjöfågeljakt är däremot tillåten för medlemmar i Kosterhavets jaktvårdsförening. Här bedrivs även skyddsjakt på mink för att värna häckande fåglar. Yrkesfiskare får även bedriva skyddsjakt på storskarv i närheten av fiskeredskap.
Vilka arter fiskas i Kosterhavet?
I Kosterhavet får man fiska vissa arter kommersiellt, som nordhavsräka, havskräfta, hummer, krabba och snultror. Det viktigaste kommersiella fisket är efter nordhavsräka som fångas med trål. Det är det enda trålfisket som bedrivs i nationalparken. De andra arterna fångas med bur. Men det finns också en del sportfiske, och det är populärt att fiska både makrill och havsöring i området.
Vilka regler gäller för fiske i Kosterhavet?
Allt fiske regleras i fiskerilagstiftningen. Det finns också vissa lokala bestämmelser om fiske i Kosterhavet. Generellt gäller att handredskapsfiske är tillåtet utan fiskekort i havet, men regler finns för minimimått, fredningstider och redskap beroende på art. Mer information om fiskeregler kan du hitta på Länsstyrelsens hemsida.
I Kosterhavet finns också flera fiskefria zoner där allt fiske är förbjudet, både för yrkesfiske och fritidsfiske. Dessa zoner har införts för att skydda känsliga livsmiljöer och arter samt fungera som referensområden för forskning och uppföljning. Du kan se dessa zoner i kartan längre ner på denna sida.
För trålfiske efter räka i Kosterhavet får man bara använda trålar som är mindre och har lättare trålbord än normalt. Trålen ska ha ett galler (rist) som sorterar bort bifångster av stor fisk. Man får inte tråla grundare än 60 meter, och i vissa särskilt känsliga områden får man inte tråla alls. Alla fiskebåtar måste också ha AIS (Automatic Identification System), ett slags satellitövervakning som gör att man hela tiden kan se vart båtarna befinner sig. För att få tillstånd för att fiska räka i Koster-Väderöfjorden måste fiskarna gå en utbildning om regler och naturvärden i området. Det finns också speciella zoner där man inte får tråla.
Fisket samförvaltas
Genom den så kallade Koster-Väderöfjords-överenskommelsen (år 2000) som sedan utvecklades till Samförvaltning norra Bohuslän har yrkesfiskare och myndigheter kommit överens om villkoren för att få tråla räka i Kosterhavet. I samförvaltningen deltar lokala yrkesfiskare, forskare, Länsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten samt politiker från Strömstads och Tanums kommuner. Detta gör det möjligt att diskutera och föreslå anpassningar av fisket när det behövs, till exempel när vi hittar nya områden som är extra skyddsvärda. På detta sätt kan hänsyn tas till både den biologiska mångfalden och till yrkesfisket.
Inom samförvaltningen ingår också att miljövänliga fiskeredskap ska utvecklas, att kunskapen om den värdefulla miljön ska ökas, och att det lokala samarbetet kring fiskeförvaltningen ska vidareutvecklas.
Hur går trålning till?
I Skagerrak
Kvoterna för räktrålning i Skagerrak bestäms av EU baserat på förslag från ICES (The International Council for the Exploration of the Sea). Räktrålning bedrivs på mjuka bottnar, vanligtvis på större djup. Fartygen är oftast små (< 12 meter) till medelstora (12–24 meter). Båtarna släpar en eller två trålar längs botten i låg hastighet, cirka 2–3 knop. Trålen hålls öppen av trålbord. Delar av utrustningen har kontakt med botten (till exempel trålborden). Själva räktrålen är konisk och har ganska liten maskstorlek. Efter ett tråldrag vinschas trålen in och fångsten tas omhand.
I Kosterhavet
Räktrålning bedrivs på mjuka bottnar djupare än 60 meter. Fiskebåtarna får bara använda enkeltrålar. Storleken på trålarna och trålborden är begränsad. Det måste finnas artsorterande rist, ett galler som sitter i bakre änden av trålen. Den gör att större fisk och broskfiskar kan simma ut genom en öppning och inte når fångstpåsen. På så sätt minskas bifångsten av fisk, medan räkor passerar igenom och fångas.
Varför fick trålningen fortsätta när nationalparken bildades?
Trålning har pågått i Kosterhavet sedan början av 1900-talet. När nationalparken bildades var området med andra ord redan påverkat av trålning. Trots det fanns, och finns, det väldigt höga naturvärden i området. Att komma överens med fisket var en viktig del när Kosterhavet bildades, och i syftet med Kosterhavets nationalpark ingår både att skydda den marina miljön och att möjliggöra ett hållbart nyttjande.
För att minska påverkan av trålningen samarbetar vi med fiskare, forskare och kommuner inom Samförvaltning norra Bohuslän. Sedan Kosterhavet bildades har vi lyckats minska påverkan av fisket genom successivt skärpta regler. Vi följer också upp de marina värdena och kan se att utvecklingen av flera bevarandemål är stabil eller positiv. Därför kan vi tillåta att det fortfarande trålas i vissa delar av nationalparken.
Hur vet ni att fiskarna följer de regler som finns för trålning i Kosterhavet?
Alla fiskebåtar i Kosterhavet är utrustade med AIS (Automatic Identification System), som visar båtens position och hastighet. Informationen används i tillsynen för att kontrollera att fiske inte sker i skyddade områden. Samtidigt förs en löpande dialog inom Samförvaltning norra Bohuslän, där myndigheter, forskare och yrkesfiskare deltar. Syftet är att dela kunskap och vid behov föreslå nya regleringar, så att fisket fortsatt är förenligt med områdets naturvärden. Fisket styrs fortfarande av nationell lagstiftning och särskilda bestämmelser för området och det är ansvarig myndighet som beslutar om reglerna. Men genom samverkan skapas en gemensam förståelse för besluten, vilket bidrar till att de efterlevs.
Hur kan räkfisket i Koster-Väderöfjorden vara hållbart när räkan är rödlistad?
Vi ser helt olika utveckling för fångsterna av räka i Koster-Väderöfjorden och i Skagerrak. I Skagerrak minskar fångsterna av räka och man behöver fiska under längre tid för att få upp samma mängd som tidigare. I Koster-Väderöfjorden ser vi inte samma mönster. Det betyder att det går bättre för räkan här. Det är möjligt att räkan i Kosterhavet är en egen population. Det finns viss genetiskt data som stöder den teorin. Om det visar sig stämma skulle räkan från Koster-Väderöfjorden behöva bedömas separat från Skagerrakräkorna. Detta behöver forskningen titta vidare på.
Hur stor del av Koster-Väderöfjorden trålas?
Trålning efter räka sker på mjukbotten som är djupare än 60 meter. Det omfattar cirka 21% av Koster-Väderöfjordens totala yta. Av dessa 21% är en del yta skyddad genom trålningsfria zoner, och vissa områden utnyttjas inte eftersom de är svåra att tråla. De naturvärden som påverkas negativt av bottentrålning, bland annat sjöpennor, finns inte bara på de djup som trålas (>60 meter) utan finns också på 30–60 meters djup. Drygt 40% av de djupa mjukbottnarna (områden som är djupare än 30 meter) trålas inte. I den adaptiva förvaltningen håller vi sedan 2025 på att utöka de trålningsfria zonerna ytterligare för att skydda mer djupa bottnar med sjöpennor.
Karta över Koster-Väderöfjorden som visar var trålning efter räka får ske och var det finns restriktioner.
På kartan ser du Kosterhavets nationalpark (mörkgrå linje) och Koster-Väderöfjorden (svart streckad linje) som består av områdena Kosterfjorden-Väderöfjorden natura 2000-område, Kosterhavets nationalpark, Kosteröarnas naturreservat och Väderöarnas naturreservat sammanslaget. Olika blå nyanser visar olika djupintervall från 0 m (ljusblått) till 247 m (mörkblått). Det bruna området visar mjukbotten som är 60 meter eller djupare. Där är bottentrålning efter räka tillåten. De ljusröda markeringarna är zoner med bottenskydd. De mörkröda randiga markeringarna visar zoner med totalt fiskeförbud (inklusive räktrålning). Markeringar med en mörkröd kant är trålningsfria zoner. Fler trålningsfria zoner diskuteras inom samförvaltningen (svart heldragen kantlinje) men är inte beslutade ännu.
I Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen ingår också att fortsätta utveckla miljövänliga fiskeredskap, öka kunskapen om den värdefulla miljön, och att vidareutveckla det lokala samarbetet kring fiskeförvaltningen. För att få tillstånd för att fiska räka i Koster-Väderöfjorden måste fiskarna gå en endagsutbildning om regler och naturvärdena i området. Alla fiskebåtar måste också ha AIS (Automatic Identification System), ett slags satelitövervakning på sina båtar vid fiske .