Naturvårdsbränning

Eldslågor vid bränning av gammal ljung.

Många växter, svampar, insekter och fåglar trivs och frodas i skärgårdens ljungmarker. Men för att bevara den biologiska mångfalden behöver ljungen betas och brännas med jämna mellanrum.

Ljungbränning har sannolikt förekommit i Bohuslän sedan järnåldern men en mer systematisk bränning kom igång under medeltiden. Bränningen, eller svedningen, var livsnödvändig för att kunna upprätthålla kreatursskötsel på magra skärgårdsmarker. I brist på gräs var ljung den föda som gjorde djurhållning möjlig. Man brände så att man alltid hade ljung i olika tillväxtstadier, från ung späd till gammal grov. På så vis fanns det alltid tillgång på bete. Vanligtvis brändes samma yta återkommande vart tredje till sjätte år. Detta skötselsätt skapade ett mosaikartat landskap med många livsmiljöer för insekter, örter, svampar, fåglar och andra djur. 

Bränner för naturnyttan

I dag finns inte samma behov av betesmarker och ljungbränning har upphört som en del av jordbruket. De tidigare så utbredda ljunghedarna växer igen. Därför bränner vi delar av markerna för att den biologiska mångfalden inte ska gå förlorad. Elden öppnar upp markerna så att sol och ljus släpps in. Den fröbank som ligger i marken och väntar på tillfälle att gro väcks till liv, och snart frodas örter och gräs i de brända ytorna. Fjärilar, bin och andra insekter dras till området vilket i sin tur lockar insektsätande fåglar.
Branden förändrar även markens kemiska egenskaper på ett positivt sätt. Det översta sura markskiktet bränns bort och markens pH-värde stiger vilket gynnar många blommor. Även en del av markens kväve går bokstavligen upp i rök, till fördel för många konkurrenssvaga gräs och örter som då får en chans att hävda sig mot kvävegynnade och mer storväxta arter.

Rätt tidpunkt viktig

Tidpunkten för när ljungen bränns har stor betydelse. En lämplig period är på våren, i mars – april, när marken fortfarande är något fuktig men växtligheten relativt torr. De optimala dagarna, när det är torrt och blåser lagom mycket, är få och då gäller det att vara redo. Räddningstjänsten informeras och släckningsutrustning, brandgator och en bränningsplan är viktiga i förberedelsearbetet. Fjolårets brända ytor och berghällar kan fungera som naturliga brandgator.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.