Restaureringsprojekt

Bitar av levande ögonkorall i akvarium.

Ibland behövs större praktiska insatser för att inte arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster ska gå förlorade.

Att arbeta förebyggande är alltid lättare och mer kostnadseffektivt men ibland har utvecklingen gått åt fel håll under lång tid. Då kan enda möjligheten vara att försöka återskapa, restaurera, värdefulla naturmiljöer . I Kosterhavet arbetar vi för närvarande med att återskapa korallrev, ålgräsängar samt ängs- och betesmarker.

Korallreven  byggs upp

Korallrev finns inte bara i tropiska områden. Även i våra kalla hav finns revbildande koraller, till exempel ögonkorall, Lophelia pertusa (synonym Desmophyllum pertusum).

Kallvattenkorallernas artrikedom kan mäta sig med de tropiska revens. Havsanemoner, havsborstmaskar, armfotingar, trollhumrar och många fler söker skydd och letar mat i revens skrymslen och vrår. Mer än 1 300 arter har observerats på och runt ögonkorallens rev.

Idag finns två områden med levande ögonkorallrev i Sverige. Det ena i Kosterhavets nationalpark, det andra i Väderöarnas naturreservat strax söder om nationalparken. Det har funnits fler korallrev förr, både i Sverige och i övriga Europa.

Korallrev är känsliga för fysisk påverkan och skadas allvarligt av till exempel bottentrålning. Sedan flera år är alla kända områden med såväl död som levande ögonkorall skyddade från trålning och nyligen infördes även totalt fiskeförbud i dessa områden med hjälp av fiskerilagstiftningen. De aktuella korallområdena har även bottenskydd med ankringsförbud enligt miljöbalken

I ett samarbetsprojekt med Göteborgs universitet försöker vi utveckla en metod för att restaurera kallvattensrev. Planen är att återställa sex platser med ögonkorall i Kosterhavets nationalpark och i Väderöarnas naturreservat. Ögonkorallens larver finns naturligt i våra vatten, men de behöver hårda ytor som sticker upp från botten för att kunna sätta sig fast, trivas och växa till korallrev. I projektet tar vi därför fram konstgjorda revstrukturer som placeras ut på 80–100 meters djup. Förhoppningen är att korallarverna ska slås sig ner där och börja växa. Projektet LIFE Lophelia  pågår åren 2019–2025 och drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med Göteborgs universitet. Arbetet finansieras av EUs LIFE-program med bidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer om projektet på LIFE Lophelias webbsida.

Ålgräsängar planteras

Ålgräs, Zostera marina, är en blomväxt som kan bilda täta undervattensängar på 0,5 till tio meters djup. Plantorna förankrar sig i mjuka bottnar med jordstammar och rötter. Ålgräsängarna hör till de mest artrika och mångsidiga ekosystemen som finns. De är viktiga livsmiljöer för många olika kräftdjur och fiskar, bland annat för torskfiskar, havsöring och ål. Ängarna tar upp näringsämnen i vattnet och bidrar därmed till minskade övergödningsproblem. Dessutom stabiliserar rötterna botten och bladen dämpar strömmar och vågor, vilket minskar grumling och ger klarare vatten.

Under de senaste årtiondena har ålgräsets utbredning minskat drastiskt på hela norra halvklotet. I Bohuslän har mer än hälften av ålgräset försvunnit sedan 1980-talet. De allvarligaste hoten är övergödning, överfiske och exploatering av grunda havsbottnar.

Under en inventering 2018 upptäcktes att två ålgräsängar i Kosterhavet försvunnit, i Långevik och utanför Tångudden på Sydkoster. Sommaren 2020 påbörjades därför ett projekt med målet att återfå dessa två ängar. Med hjälp av dykare hämtades 64 000 ålgrässkott från en ”donatoräng” i närheten och planterades i havsbottnen i de båda vikarna. Ålgrässkotten planterades i ett schackrutigt mönster, där varannan kvadratmeter är planterad och varannan är tom. De kommande åren kommer planteringarna att följas för att se så att ålgräset överlever och sprider sig till de tomma rutorna.

Restaureringen är en del av ett fyraårigt projekt som drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med Göteborgs universitet. Det finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, tillsammans med Havs – och vattenmyndigheten. Läs mer om ZORRO på forskningsprogrammets webbsida.

Ängs- och betesmarker röjs

Ängar och betesmarker är viktiga livsmiljöer för hundratals växter, svampar, insekter, fåglar och andra djur. De har skapats genom människans bruk under många generationer. På Koster har många tidigare öppna marker börjat växa igen, i takt med att de små jordbruken lagts ner och antalet betesdjur minskat.  Då marken skuggas av buskar och träd är det många blommor, insekter och fåglar som inte längre trivs.

Asp, sälg och slånbärsbuskar sprider sig snabbt när det inte finns djur som betar av deras skott. På fuktigare marker kommer ofta vass, sälg och al. På hällmarker och ljunghedar är det framförallt enen som tar över. Den växer långsamt men så småningom bildas ogenomträngliga enbusk-hav. Efter enen kommer tallen.

Många av hagarna som finns idag har restaurerats under de senaste 20 åren. För att öppna upp markerna har träd sågats ner och buskar har röjts bort. Vi har satt upp nya stängsel och sett till att det kommit dit betesdjur. Restaureringar pågår fortfarande med målet att gynna naturtyper och arter som kräver ett öppet, hävdat landskap.

Åren 2021–2027 finansieras arbetet delvis med ekonomiskt stöd från EU-projektet LIFE RestoRED. Läs mer om projektet på LIFE RestoREDs webbsida.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.